Premiär i Lagan för mig och pappa idag! Började i oset där det som vanligt var underbart att bara vara, kanske det skönaste stället att gå en repa? En repa som dessutom kan bli hur lång som helst verkar det som då havet i år format mynningen till en enda långgrund raksträcka.
Hade två riktigt tunga gung i spöet och tappade en som kändes mindre, men än är det inte riktigt hett där ute, kanske väl kallt vatten fortfarande inga tobisar eller pungräkor i sikte. Det är alltså öring vi är efter där ute nu i dessa tider.

Mer av en fågeldag med Skärfläcka och fiskljuse, storspov och tranor. Drillande lärkor.

återsåg även min favorit Svinaholmen längre uppströms, där den döda alen gått hädan. Knäckt rakt av och spårlöst borta, utspolad måhända. Fina 120 kubik och perfekt drag i linan. Stora krafter hade varit igång i vinter, det syntes.
Fick se en stigande öring, men ingen lax. Det går ett surr i kretsarna om lax, i Ätran är de första på film, i Rönne verkar de kommit på land. Kanske hade något sett lax i Lagan med. oh! Nu slår hjärtat något slag extra den saken är säker.
Längtar dit redan!
Jag-är-redo!